Svensk ordbok 2009, webbversion

mo`tsätta sig verb motsatte motsatt, pres. motsätter mot|­sätt·er●äv. lös förb. i formensätta sig emot ställa sig av­visande till viss ut­veckling, process e.d. komm.partiet motsatte sig på det bestämdaste en ut­byggnad av kärn­kraftenmotsätta sig ngt/SATSsedan mitten av 1400-taletOrdning vid Abbedisseval i Vadstena klosterfornsv. motesätia sik Subst.:vbid1-249058motsättande